Svensk jävla grammatik

Just nu är jag så frustrerad att jag knappt vet vad jag ska skriva. Egentligen borde jag kanske inte gått upp ur sängen alls idag.
Den dammiga proffesor på GUs universitet som kom upp med den brilljanta idén om att japanskaeleverna ska få en tenta i svensk grammatik borde pryglas. FY FAN. Jag är så sur att jag bara vill sätta mitt på främasta raden på tentan på fredag, med armarna i kors och vägra att göra den. Men vad skulle det tjäna till? Min torra grammatik proffesor skulle bara rycka på axlarna och be mig gå. Att inte slita mig igenom det tveklöst tråkigaste ämne någonsin i denna kursen kommer bara skada mina changser till ett bra betyg. Så jag lider.. I tysthet.
Livet som vuxen är inte kul... (tjura)

Denna veckan, mina kära vänner började jag ta min träning och diet på allvar. Det är aldrig lätt precis i början, man ser inte riktigt resultat av sitt slit ännu samt att man plågas av diverse sockersug och hunger.
Jag uppriktigt sagt avundas folk som är nöjda med sin kropp, för jag har bara upplevt det under en period i mitt liv. Men i grund och botten handlar det inte om hur smal/tjock jag är, utan om att jag ständigt är hård mot mig själv.
Det finns ingen värre kritiker än din spegelreflektion. Frågan är om min betraktare på andra sidan någonsin kommer bli nöjd med vad hon ser. Jag tror det, jag hoppas.